Mujerguapa

Jag har upplevat två graviditer och två förlossningar, jag tänker på dem ganska ofta.. Jag saknar inte att vara gravid, för att jag avskyr att vara gravid men jag älskar förlossningar även den hemska smärta. Konstigt va? :)

Båda graviditeter är väldigt olika, men enda sak är samma med båda att jag känner mig vacker i gravidmage :)

Med Devin var magen väldigt stor (till slutet) jag fick hemska svullna fötter och lite på händerna, men jag led inte särskilt mycket men jag minns att jag kände mig bara stor och klumpigt. Med Daisy led jag jobbig foglossning, men jag var inte svullen alls.. Foglossning tog allt min kraft, det var jobbig att gå och illmående var hemsk. Jag gick ner massa kilo under graviditet men lyckas komma upp till slutet..

Det är samma sak med båda förlossningar är SÅ olika, med Devin är förlossning ganska lång tid (enligt mig) Jag fick första värk vid runt 20.00 tiden på kvällen och åkte in på Lund KK kl ca 02.30 och jag kämpade få ut Devin med 50 minuter krystningar. Han var ute kl 08.53 Men jag fick smärtlindring ialf.. men med Daisy (herregud) första värk halv 7 på morgonen och åkte in kl 11.55 och krystade ut Daisy på 7 min ute kl 12.13.. Med Devin var jag mer förberedd och mer lugn men jag fick panik när jag föddes ut honom men det gör inte lika ont som jag föddes Daisy eftersom jag hade smärtlindring i mig men inte med Daisy men postivit att det är supersnabbt med Daisy men fyfan ONT haha. Båda förlossningar är negativ och postivit upplevelse ändå :)

Fortfarande till idag förstår jag inte på Daisys förlossning, att det är bara FÖR sjukt snabbt. Jag brukar tänka fortfarande idag "tänka om jag väntade lite för länge hemma med värkar skulle jag kunna föda hemma" "tänka om David inte körde på 180 km/h mot Lund skulle jag inte hinna åka in på KK då annars skulle jag föda i bilen" Mycket "tänka om" eftersom det är bara för sjukt snabbt, jag var inte ens beredd och jag kunde inte vara fokuserad och jag bara försökte hänga med när Daisy som VILL KOMMA ut genast.. Allt var bara för snabbt, när jag åkte in då var David inte där. Han lämnade sin bil och sprang som fan till mig. När han kom in i våra rum då började jag krysta redan... Uhh..

Men med Devins förlossning var ändå mest speciellt eftersom han är våra första barn, jag minns när jag såg Devin helt ny kläckt då var jag riktigt chockad och det var ofattbart.. Jag och David blev nyblivande föräldrar och våra nya liv startade... Men när Daisy föddes var vi såklart glada men vi kände mer säker föräldrar. Vi var inte orolig hur vi ska bära och sånt.. När jag ammade Devin kan jag inget bra teknik så jag fick ligga och amma eftersom jag kunde ej sitta och amma. Det var riktigt svårt. Men det är annorlunda med Daisy då kunde jag amma stående haha!

Jag älskar min liv som mamma, det är bäst som hänt för mig.. även det kommer mörka dagar med barn, särskilt Devins hemska trotålder men det är en del av livet ialf. Mina barn är min allt!

Nä, nu ska jag inte babbla er utan bjuder er några bilderna :)

Graviditet + förlossning med Devin

   



Graviditet + förlossning med Daisy

  




Usch, tårar rinner ner hela tiden nu när jag skriver... Det är bara att det är en av världens bästa upplevelse att föda barn...

Jag älskar min familj så otroligt mycket!!

Läs gärna mina förlossningberättelse om ni är sugen ;)

Devins förlossningsberättelse KLICKA HÄR
Daisys förlossningsberättelse KLICKA HÄR

Förlossningsberättelse x 2 KLICKA HÄR

Oj, en lång inlägg men jag vill bara dela med er mina läsare ♥