Mujerguapa

Igår läste jag Joeys blogg, den fick mig att tänka och fundera, läs hennes blogg som handlar om att vara döv i en hörande familj.

http://mrsferm.blogg.se/2011/june/att-vara-dov-i-en-horande-familj.html

Jag har inte släppt den tanken sedan från igår, jag tänker på min uppväxt att vara enda döv i mina familj/släkt. Mina föräldrar fick mig sent i deras ålder, jag är en sladdbarn mina syskon är över 12 år äldre än mig.. Jag vet att jag har upplevat precis samma som de flesta döva med hörande föräldrar. Jag minns hur dålig jag mådde när jag var yngre när det handlar om att besöka släkt och sånt.

Jag blev alltid utanför, visst när jag är liten hade jag flera barn som kan leka med mig men en sak som aldrig funkat är alltid kommunikation.. Min släkt vet inte hur döva funkar, jag skyller inte min familj det är visst normalt med okunskaphet. Men jag skriver här för att hoppas med hörande föräldrar som läser min blogg om en vacker dag får de döva barn - att få en döv barn blir inte misslyckad utan lite kunskap i huvudet är alltid bra att ha att förbättra och ändra på saken.

Jag minns hur ofta jag blev ledsen efter släktfest eftersom jag missar allt vad de pratar om, att jag inte fick titta på tv utan jag måste vara med släkt att umgås och sociala men hallå? jag hör ju ingenting vad de pratar om och inte alla orkar översätter allt åt mig.

Jag vet att det är inte lätt att översätter allt, därför när jag var yngre oftast vill jag inte följa med till någon födelsedagsfest eller vadsomhelst. Jag ville hellre vara med någon som är samma som mig - som kan flytande teckenspråk.

Jag tänkte på min hörande barnsomvän Helena kunde ingenting teckenspråk men jag lärde henne och när vi umgås så är det alltid bara vi två som umgås tillsammans så att vi fokuserad på att kommunicera med varandra. Det är lättare så, än i grupp och enda döv. Det funkar inte alltid, enda döv kommer missa mycket tyvärr.

Jag var rätt frånvaro från mina släkt när jag var yngre, det var jobbig period. Fortfarande idag är jag inte så förtjusit i att vara ensam döv med mina släkt jag skulle helst ha David med mig eller nåt som kan gör mig sällskap som kan flytande teckenspråk.. Jag vill ju också ha lika bekvämt med språket som ni hörande pratar med varandra..

Kom ihåg, mina familj/släkt - BLI INTE LEDSEN att läsa här inlägg, det är inte er fel. Absolut inte. Jag VET att ni älskar mig så mycket men det är inte er fel att jag är döv. Jag är ändå alltid glad att ni försöker prata med mig, jag älskar er otroligt mycket. Jag tvingar aldrig er att ni måste kunna flytande teckenspråk ni kan lite är bättre än ingenting.

Som jag läste Joeys blogg om någon hörande som lyssnar på mig när jag tecknar och någon annan person börjar pratar så abryter och börjar lyssna på andra som pratar. Det är värst jag vet, när jag sitter där och kämpar att teckna att hörande som inte kan mycket teckenspråk och blir avbrytet utan någon bra skäl. Det är inte roligt..

Jag vet att jag är inte ensam som känner så här som jag skriver i min blogg... Det finns många döva/hörselskadad känner samma sak som mig.

Jag är ändå väldigt tacksam att mina föräldrar kämpade att lära sig teckenspråk för min skull, det är inte lätt eftersom de var över 40 år gammal när jag föddes då är det lite svårt för dem att lära men mina föräldrar kan teckenspråk men inte flytande men huvudsaken att jag förstår dem. Jag är mycket tacksam för det, det finns tyvärr MÅNGA föräldrar som inte ens kan teckenspråk och har döva barn. Det är mycket tråkig, det är barn som drabbas..

Jag säger det igen till mina släkt/familj, kom ihåg att inte tycka synd om mig och inte bli ledsen. Jag skyller inte på er. Jag skriver här för att hoppas att hjälpa andra okunskap människor att dela med min egen erfarenhet. :)

Tips till er : Skaffa teckenspråk tolk till fester, släktträffar vadsomhelst så den teckenspråkig person kan ha sin tolk bredvid och pratar med alla folk. Det är ju gratis att skaffa tolk till de teckenspråkiga personer!



Kram till er övriga läsare :)

Det var riktigt roligt att ge henne gröt, jag började skratta för att hon spottar lite.
Det såg för gulligt ut :) Efter matning somnade hon i vagnen och sov gott :)

Igår, söndag blev Daisy döpt av Hörby kyrka. Vi hade riktigt tur med fint väder den dagen. Jag var oroligt innan eftersom jag misstänker att Daisy håller på att få tänder för att hon har varit lite extra gnällig på sista tiden..





Daisy var lugn under dopet, tack och lov. Hon tittade på prästen Sofie som pratade :)



Devin fick en uppgift av prästen Sofie att hälla vattnet i dopskål :)



Daisy började skratta när hon fick vattnet på huvudet, väldigt gulligt. Jag stod där och log hela tiden och blev lite rörd :)





Daisy gillade prästen Sofie, hon har ju rött hår som lyser mycket :D



Daisys gudmor Emma, (Davids lillasyster)



Daisys gudmor Jessica (Min brorsdotter)

Efteråt gick vi till församlingshem, där bjöd vi på smörgåstårta som Davids farmor har gjort själv och den är alltid så god och jordgubbstårta som Davids mormors sambo Bertil gjort, jättegod är den! Daisy fick många så fina presenter, Daisy fick mycket uppmärksamheter av alla. Devin leker för fullt med sina kompisar. Det var roligt att se att Devin pussade ofta med Aimee under festen. Vi är väldigt nöjd!

Tack att ni kom och vara med på dopet! :)

En sak betyder mig mest att mina släkt som åker långt hit för att få delta på Daisys dop, det gör mig väldigt överlycklig! Ni är så bäst! ♥

Vi alla i familjen + Viggo åkte till Oxie nära Malmö, där ordnade Linda midsommarfest på hennes föräldrars hus. Det är vacker ställe, woow! De har en stor pool med skydd över poolen, jag som har aldrig sett det tidigare men det är bra tänkt då kunde man bada även om det regnar ute och det håller mer värme i poolen.

Vi alla umgick och hade roligt, barnen Devin, Aimee och Alice lekte och lekta hela tiden. Vi plockade härliga färska jordgubbar på deras jordgubbar "land" och vi åt mellanmål smörgås och sånt.

Devin badade med sin pappa och alla barnen och deras pappor och vänner badade, jag badade inte eftersom jag hade inte lust och hade ej badkläder med mig men jag tittade på dem.. :) Devin gillade att hoppa och hoppa, han hade riktigt skoj!

Senare på kvällen hjälpas vi flesta åt att fixa midsommarsmat, mysigt. Men det var ett helt helvetet att tvätta färska potatis och skalar bort äggskal.. Men det är ändå värt med goda mat efteråt :)


Åt jordgubbtårta med de färska jordgubbar som vi plockade, mumsigt!





Bilderna är lånad av vännen Paula B.

Devin var helt slut när vi åkte hem, somnade direkt i bilen. :)

Tack, Linda för underbar midsommarfest! ♥

Det gick jättebra hos bvc igår, vi gick dit efter vi har lämnat Devin på dagis. Daisy sov gott i vagnen medan jag och Gun pratar om olika saker, pratade om smakportioner. Jag vill ha mer info, jag har glömt en del sedan när Devin började med smakportioner och det har gått mindre 3 år sedan så kanske det har ändrat nåt annat. Det känns skönt att prata och få veta mer info.. Börjar nog med gröt nu i helgen så att David ska också få vara med och se på Daisy när hon ska smaka för första gången.. Massor bilder och film ska det komma.

Hon väger 6420 gram (+490) och är 64,5 cm (+3,5 cm) och huvudet är 41 cm (+1,3 cm)

Det har gått fint! :)

Jag pratade med Gun om barnens utveckling, roligt att Devin och Daisy utvecklas mycket olikt.. Jag berättade att Daisy drar sig själv upp när jag håller om hennes händer, Gun sa att det är tidigt i ålder och kanske Daisy börjar gå tidigt. Vi får väl se :) Daisy har sina händer i munnen jämt och ofta, kanske tand på g? Vet ej :)

Daisy ska döpas nu på söndag här i Hörby kyrkan..

Idag var han på dagis första gången efter en månad, första veckan var han ledig pga efter operation och sedan reste vi upp till Stockholm och stannade där i 3 veckor. Jag läste kontaktboken av Devins fröknar som har skrivit, han har utvecklats massor med nya ord och han pratar längre meningar än tidigare. Det är roligt att höra, hans tal har jag ju ingen koll på - lite trist men så är det när jag är ju döv. Men jag har märkt att han har utvecklats med teckenspråk, ännu flera nya ord men han tecknar fortfarande väldigt slarvigt. Man måste lugna honom och hjälpas åt varandra att kunna förstå honom..

Hans trotsålder dyker upp ofta nu, vissa dagar är han SÅ HEMSK men vissa dagar var det inget farligt. Tex när vi åkte tåget hit från Stockholm till Skåne i söndags var han SÅ hemsk, jag var nära att gråta men höll mig masken och jag kokade helt vansinne ilska inre i mig men höll mig lugn hela tiden. När jag satt och ammade Daisy då hann Devin smita iväg och lyckas springa till den andra vagn som är restaurangsvagn och pratade med främmande folk. Jag fick panik och var tvungen avbryta amning och stoppar in bröstet i bh och springer dit med Daisy i min famn och blev arg på Devin och förklarade att man får inte springa iväg. Devin lyssnar inte på mig och bara skrattar åt mig. Den jävel skitunge!! Han var bråkig och övertrött och störande, jag försökte göra allt jag kunde att lugna honom och underhålla honom. Nu vet jag att jag inte ens vill resa ensam med båda ungar igen - flyget är mer ok..



Lilltösen har utvecklats mycket också, hon griper ännu mer och är nyfiken tjej.. Börjar skratta mer att det hörs :)
Hon ÄLSKAR att sitta, när vi har henne på knä så vill hon luta sig fram. Hon gillar inte vila ryggen mot oss utan vill vara fram och hon är stark tjej. Härligt.. Snart blir hon 4 månader gammal, herregud tiden har gått alldeles för fort. Snart får hon börja med smakportioner, det ser jag väldigt framåt, men först ska hon vara på bvc och se hur vägning har gått och jag har tänkt prata med Gun (bvc-tanten) om mat å sånt. Kanske det har förändrats nåt sedan Devin var liten. Jag vet inte, men det är bra att prata lite om det. Jag börjar nog med gröt som jag gjorde med Devin. 5 dagar med gröt sen 5 dagar med andra smaker typ. Vi får väl se hur det blir..

Vi letar efter en matstol till Devin, så tar Daisy över hans blåa matstolen. Jag vet inte vilken typ jag ska köpa till Devin, kanske tripp trapp stol? Få väl se :)

Nu måste jag rusa ner till tvättstugan!

Vad tycks?

Om ni inte ser den så tryck F5