Mujerguapa

Jag längtar att få bära min nyfödda bebis, det är runt 1 månad kvar. Saknad blir bara större och större. Jag har visst tröttnat på att vara gravid, det suger skit. Jag har ont, går inte normalt och min kraft är typ slut. Jag längtar att vara mig själv igen, och att orka göra massor saker. Nu sitter jag och bara vila och vila, men det är segt. Det är inte kul att inte kunde göra så mycket, jag har en världens underbart sambo som hjälper mig att fixa saker snabbt så jag kan slippa det. Men sen när jag är mammaledig är jag hemma heltid, då är jag visst skyldigt min sambo att han har ställt upp för mig mycket. Han är så fin människa, underbar far till våra son.

Jag kan berätta att jag och David har diskuterat mycket om förlossning, vad jag har upplevat den första förlossning med Devin. Jag och David var där helt själva med en teckenspråk tolk.. Under krystning kämpade jag ganska hårt och jag fick panikattack och jag minns att jag var inte tillräckligt fokuserad. David peppade mig men samtidigt försökte han ta bilderna under förlossning så att jag inte missa det då fick jag hålla hand med tolken.. Det var fånigt och dumt tycker jag, jag känner tolk inte väl då kanske var jag inte tillräckligt fokuserad. Jag har många bilderna under förlossning men ändå kändes det saknas något. Jag missade mycket vad händer när Devin kom ut, jag var nästan borta då.

Johanna, Davids storebrors sambo som står mig jättenära ska få följa med till förlossning som min stöd och fotograf. Jag ringde till förlossningavdelning och ställde några frågor och fick veta att man får ta med fler personer så bestämde vi att Davids lillasyster Emma fick också följa med. Då struntar vi i teckenspråk tolk eftersom vi vet hur förlossning funkar och Emma kan tolka oss. Emma har en stor dröm att bli barnmorska i livet, hon studerar det nu. Så vi blir 4 personer som ska vara med under förlossning. Jag ser väldigt framåt, det kommer bli spännande och roligt även jag fick lida det mesta :)

Jag är inte alls orolig för förlossning, jag hoppas bara på att jag ska vara bättre på att krysta ut lilltösen och vara fokuserad. Men man vet ju aldrig vad det kan hända då är det bra att vara beredd på allt vad kan hända.. Jag har tänkt på att skriva förlossningsplan, att jag vill gärna bada igen och ta eda-spruta igen. Men vi får väl se hur det blir..

Jag längtar till den stora dagen, att få träffa min barn som jag bär i flera månader och bli stolt tvåbarns mamma. Längtan är bara större och större! :)